1644 dagar.... eller 54 månader... eller 216 veckor.... och allting började med en morgon med bakfylla, avtändning och ångest. En morgon där jag för första gången vaknade upp och visste att om jag inte gör ngt nu så kommer jag att dö. Och jag gav upp, jag släppte taget.
Och här är jag idag. Drogfri, tacksam och tycker livet är sjysst att leva. Har en underbar fru och två underbara söner som betyder allt för mig.
Tack till alla terapeuter på Provita som hjälpte mig med min behandling, tack till mina före detta sponsorer och min nuvarande sponsor, tack till min familj och mina vänner för allt stöd och all hjälp, tack till min älskade fru för att du förstår och står ut och tack Gud och programmet, utan er hade det inte gått.
Och livet går vidare, en dag i taget, bara för idag!
Om mig
- Electrovibes
- Jo så d här e jag. Gustav, Electrovibes. Och genom att följa mig här på miin blogg så lär ni ju känna mig. Tänkte väl att d va d som va lite av syftet med detta. Dela med mig lite av min vardag och vad som händer i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar