Återkomsten

Till min far som precis avslutat en av dom tyngsta och jobbigaste perioderna i sitt liv, sin interferonbehandling. Och till er som går igenom samma sak... det tar slut.... All kärlek till er...!

Återkomsten

Nu är det slut med cellgifter och sprutor
slut på att leva instängd i dessa tråkiga enformiga konstanta rutor
slut på att jämt och ständigt vara trött och illamående
slut på att med nöd och näppe lyckas hålla dig stående
tänk dig en promenad utan att nästan svimma
tänk dig en shoppingrunda utan att va i en dimma
nu är det möjligt 
nu är det verklighet
du har tagit dig igenom ännu en tung prövning
nu blir allt livets goda för dig en realitet
nu kan du äntligen få börja njuta av allt det goda som livet ger
och nu är allting möjligt oavsett vad som sker
du har tagit dig uppför ett av livets högsta berg
gått igenom smärta i kropp, själ, ben och märg
nu kan du börja cykla, träna och bygga upp din kropp igen
nu kan du börja njuta av att vara Peter till hundra procent
njuta av att inte hela tiden behöva säga "jag tar det sen"
välkommen tillbaka till livet som livet ska vara
välkommen tillbaka till sidan där gräset faktiskt är grönare
så är det bara

-Älskar dig Pappa-

Tänkte jag skulle skriva några enkla rader
om hur mitt liv plötsligt vände i 180 grader
hur mitt liv gick från ångestfyllt och total misär
till att fullkomligt ändra karaktär
Jag levde ett liv helt utan kärlek och lycka
jag levde ett liv som ingen någonsin kan tycka
är bra eller ens i närheten av ett liv någon ska leva
jag levde ett liv där alla mina tankar och ideer var fucking skeva
och allting började med att det var rätt kul att festa
och ganska intressant att nya grejer testa
det var ju ingen fara jag hade ju både jobb och egen lägenhet
en massa sjyssta polare och allt det där andra du vet
men när pengarna tog slut och verkligheten uppenbarade sig
dök ångesten upp och jag började hata och avsky mig
genom drogerna fick jag en flyktväg bort från mina känslor
det jag inte fattade var att jag bara sjönk djupare ner
och ångesten blev allt för stor
så jag tänkte att nu skiter jag i detta
avslutar mitt liv genom att en kula i mitt huvud sätta
fast någonstans i mitt inre fanns det ändå någon form av hopp
att någon eller några skulle kunna hjälpa mig att få stopp
på suget efter droger och suget efter att fly
så jag räckte ut min hand och helt plötsligt började en ny dag att gry
plötsligt fick jag se att jag faktiskt kunde börja ett annat liv
det enda jag behövde göra var att ta ett kliv
och börja gå åt samma håll som alla dom andra
som suttit i samma sits som jag
så jag tog ett djupt andetag och började vandra
och tillsammans med dessa underbara människor har jag byggt upp mig själv igen
har vänt från att hata mig själv till att älska mig själv
det är sant min vän
idag lever jag ett liv fyllt med kärlek glädje och tacksamhet
och även om jag inte alltid visar det
så är jag lyckligare än jag nånsin varit
är så tacksam för allt jag fått lära mig och allt jag nu vet
tack Gud för allt du hjälpt mig med och människorna du satt i mitt liv
tack Gud för utan dig så hade jag inte haft något liv
och tack till min familj mina syskon min mor och min far
ni betyder mer än ni tror och det har ni gjort i alla mina dar
och tack till mina söner ni är ljuset som leder mig när jag ibland inte ser
och tack till min älskade fru för all kärlek du mig ger
Utan alla er hade jag inte varit där jag är idag
utan alla er hade jag fortfarande varit sjukt svag
men ni gör mig stark och får mig att känna mig orädd
tack vare er är jag alltid beredd

Tack Gud för allt








  

Igår är historia.... Imorgon är framtiden....Idag är det som spelar roll...

 Så skönt det är att vakna upp första dagen på det nya året utan bakfylla, utan ångest och utan oro. Så skönt det är att se tillbaka på året som gott och vara tacksam. Och kunna blicka framåt med hopp och förtröstan och utan rädsla.

 Så skönt det är att få vakna upp vid min älskade Veronicas sida och veta att vi har ett underbart, kärleksfullt nytt år framför oss.

 2012 började med en massa sjukhusbesök hos våran älskade lilla Alexander som ju kom alldeles för tidigt i slutet av 2011. Men väldigt snabbt fick vi komma hem med han och väldigt snabbt utvecklades han från prematur till en helt vanlig och fullt frisk bebis, Vårt egna lilla mirakel. Och under året som gått har han både hasat och börjat krypa, och nu oxå ställt sig upp. Tack Gud för din vakande hand över både Alexander, mig och Veronica under 2012.
 Och just det, Alexanders första pulkatur har vi ju oxå hunnit med. Och så har ju Alexander och storebror Teddie fått ses några gånger, och som dom älskade varandra. Kommer bli mycket bus och skoj i framtiden där. Och många gråa hår hos både mig och Veronica.
 Lönehöjning fick jag oxå under 2012, väntat iofs men riktigt skönt tillskott i kassan. Väntar mig mer under 2013 såklart.
 Får väl försöka blogga lite mer under året som nu precis startat, det händer ju så mkt hela tiden.

 För övrigt hoppas jag på fler spelningar, får iofs skärpa mig i mitt promotande av mig själv. Vet iaf att jag ska få mixa tung skön elektronisk musik på servicekonferensen i Malmö och även Gullbrannakonventet i juni. Sen får vi se vad som dyker upp.

 Annars återstår väl bara att önska er alla ett riktigt Gott nytt 2013 med mycket glädje och kärlek.

WOW!!!

Det slog mig häromdagen, hur mycket som har hänt med mig, hur mycket jag har vuxit, mognat och hur långt borta jag är från den smutsiga människa jag en gång varit.
 Förr kunde jag knappt säga en mening utan att ljuga.
 Förr kunde jag knappt behålla en enda sund relation eftersom det enda jag gjorde var att utnyttja och manipulera och suga energi från folk runtomkring mig.
 Förr kunde jag knappt sova om nätterna på grund av oro, ångest, bitterhet och rädslor.
 Förr var jag hemlös,skuldtyngd och hatade mig själv, stod inte ut med att vara jag.
 
 Idag är jag ärlig i vad jag säger och i mina handlingar, lever ett ärligt liv.
 Idag har jag bara sunda, kärleksfulla relationer. Relationer där jag både ger och får. Relationer fyllda med kärlek och glädje.
 Idag sover jag om nätterna, och när jag vaknar så är det för att min älskade son väcker mig.
 Idag är jag skuldfri, har en otroligt fin lägenhet, Malmös finaste tror jag nog att den är. Jag älskar mig själv och är tacksam att vara jag.

 Tack alla ni som hjälpt mig och stöttat mig på vägen. Tack mina älskade barn för att ni fyller mitt liv med kärlek och ger mig styrka och glädje. Tack min älskade fru för att du är du och att du förstår mig i allt, och att jag får vara din.

 Kär, lycklig och Tacksam!  

 

Detta är kärlek för mig...

Detta är mina älskade. Det är för er mitt hjärta slår. Min kärlek för er är evig. Jag älskar er!

Rädslor från förr...

Visst, jag lever ett nytt liv idag. Jag är en annan människa idag mot vad jag varit. Jag har gått från självcentrerad till omtänksam, från bitter till tacksam, från hatisk till kärleksfull och det är fantastiskt hur mitt liv kan förändras.

Men där finns fortfarande saker som förföljer mig, saker från förr som hemsöker mitt sinne. Rädslor som skapats genom andra människors svek och lögner en gång i tiden. Och vilka går det ut över? Jo dom som som står mig närmast.
Jag väljer att lyssna på vad min älskade säger till mig, jag väljer att tro på och lita på, men ändå. Rädslorna finns där ändå. Rädslor att bli lämnad eller sviken, rädslor att bli kränkt och övergiven. Och det finns där, som en stor klump i magen.

Vad väljer jag då att göra i detta? Väljer jag att gå med denna klump i magen, gå runt och vara orolig, gå runt och vara lättirriterad och behandla den jag älskar som att detta är sant...? Nej det gör jag absolut inte!

Jag berättar mina känslor, mina tankar och mina rädslor för min älskade. Jag berättar varför och att detta är mitt förflutna som gnager på mig. Och min älskade kan då förklara sin kärlek för mig, berätta hur mkt hon älskar mig och hur jag är hennes livs kärlek och den enda för henne. Och jag kan då lyssna och ta in och låta hennes ord skölja genom mitt sinne och min kropp och ge mig ett lugn och en sinnesro som bara hon kan ge mig.

Det är okej att ens förflutna spelar mig ett spratt ibland. Det är okej att känna rädslor och så, det viktiga för mig är att vara öppen och ärlig om det och prata om det, jag får inte låta det ligga i min mage och gro och förstöra för mig.

Jag är tacksam för min medvetenhet och hur jag agerar i mitt liv idag. Och att jag är fullkomlig ärlig och genom det växer.

Jag är kär, lycklig och tacksam och mår sjukt bra.

Vart tog veckan vägen....

Knappt hinner man inse att det är måndag förrän det är fredag igen. Vad hände med denna veckan egentligen. Visst, har haft fullt upp och varit riktigt flitig, men ändå.
Haft en riktigt trevlig vecka annars måste jag säga. Tillbaka på jobbet igen och det är riktigt skoj. Dessutom börjat träna på allvar och det är underbart, att lägga sig på kvällen och vara helt slut och totalt utpumpad efter en lång dag med jobb, träning och mys och äventyr med familjen. Så det var väl där veckan gick, jobbet, gymmet och familjen. Precis som jag vill ha det. Känner mig lyckligt lottad som har det liv jag har. Min underbara älskade fru och mina två söner gör mig glad och får mig att känna mig älskad. Och det är ju så det ska vara, men inte alla har det så.
Och imorrn är det fredag. Kort arbetsdag och sen iväg och hämta min älskade Teddie. Ska bli så kul att få umgås en hel helg med han igen. Och så ska vi ju fira hans tio år. :)

Med det i åtanke lägger jag mig och somnar gott.
Kär, lycklig och tacksam.